Koncernmässig goodwill kan uppstå när ett företag köper ett dotterföretag och köpeskillingen är högre än värdet på den andel av identifierbara nettotillgångar som förvärvas. Goodwillen finns då i koncernredovisningen och speglar värden som inte kan hänföras direkt till en enskild identifierbar tillgång.
Ett företag kan exempelvis betala 10 miljoner kronor för ett bolag vars identifierbara tillgångar minus skulder värderas till 8 miljoner kronor för den förvärvade andelen. Skillnaden på 2 miljoner kronor kan, förenklat, bli koncernmässig goodwill. Den kan representera sådant som kundrelationer, organisation, marknadsposition, framtida lönsamhet och samordningsvinster.
Goodwill är inte samma sak som pengar eller en fysisk tillgång. Den uppstår genom själva företagsförvärvet och hanteras enligt det redovisningsregelverk som koncernen följer. Beroende på regelverk kan goodwill skrivas av eller prövas för nedskrivning på olika sätt. Om den förvärvade verksamheten utvecklas sämre än väntat kan en nedskrivning behöva göras.
Därför följs goodwill ofta noggrant efter förvärvet, eftersom en stor goodwillpost bygger på förväntningar om framtida ekonomiska fördelar som faktiskt måste kunna försvaras.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
