Innehav utan bestämmande inflytande är den del av ett dotterföretag som ägs av andra än moderföretaget i en koncern. Begreppet används i koncernredovisning när moderföretaget har kontroll över dotterföretaget men inte äger 100 procent av det. Den del som tillhör övriga ägare måste då visas separat.
Anta att ett moderföretag äger 80 procent av ett dotterföretag och externa ägare äger resterande 20 procent. Koncernen tar normalt med dotterföretagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i koncernredovisningen. Samtidigt behöver 20 procent av dotterföretagets nettotillgångar och resultat hänföras till innehav utan bestämmande inflytande.
Posten gör det tydligt att allt eget kapital och resultat i koncernen inte ekonomiskt tillhör moderföretagets ägare. Den kan förekomma både i balansräkningen och i redovisningen av periodens resultat. Beräkningen påverkas av koncernredovisningens regler och av förändringar i ägarandelar, resultat, utdelningar och andra transaktioner i dotterföretaget.
Även utdelningar från dotterföretaget påverkar den del som tillhör minoritetsägarna och behöver därför beaktas när posten förändras mellan perioder.
Praktisk användning
Koppla begreppet till ett konkret mål, tydliga indata och ett mätbart utfall. Ange kundgrupp, volym, pris, kostnader, kapacitet och vilka antaganden som används. Testa flera scenarier och följ upp prognos mot verkligt resultat. Ta med administration, finansiering, skatt, returer och andra kostnader som lätt förbises. Dokumentera ansvarig person, beslutsdatum och när nästa kontroll ska göras. Avvikelser ska förklaras och leda till en uppdaterad kalkyl eller arbetsrutin. Underlaget ska vara begripligt för en annan granskare och sparas tillsammans med relevanta källor. Regler, villkor och marknadsdata kan ändras, så informationen behöver kontrolleras regelbundet. En enkel kontrollista minskar risken för felaktiga belopp, missade tidsfrister och beslut på inaktuella uppgifter. Ange kvarstående osäkerheter och hur de ska hanteras. Resultatet bör kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare. Kontrollera dessutom att definitioner, datum och belopp stämmer överens mellan alla dokument. Planera nästa granskning utifrån risk, ekonomiskt värde och hur snabbt förutsättningarna förändras.
