En kvittningsemission är en nyemission där tecknaren betalar de nya aktierna genom att kvitta en fordran på bolaget mot betalningsskyldigheten.
I ett aktiebolag blir kvittningsemission framför allt en fråga om vem som får fatta beslut, hur bolagets kapital eller ägande hanteras och vilka formella steg som måste följas. Bolagsrätten bygger på att bolaget är en egen juridisk person och att ägare, styrelse och eventuell VD har olika roller.
Ett mindre bolag med flera ägare kan till exempel behöva hantera kvittningsemission inför en stämma, en förändring av ägandet eller ett större beslut. Då kan bolagsordning, aktiebok, protokoll och andra bolagshandlingar vara avgörande för att visa att processen har gått rätt till.
Korrekt formalia är viktig eftersom ett beslut annars kan bli svårt att genomföra eller i vissa fall angripas. Företaget bör därför dokumentera beslutsunderlag och protokoll noggrant. Aktiebolagslagen, bolagsordningen och eventuella ägaravtal kan samtidigt reglera olika delar av samma fråga.
I mindre bolag är det lätt att ägare och bolag blandas ihop i vardagen. Juridiskt är rollerna ändå skilda, och därför bör större beslut alltid kunna kopplas till rätt beslutande organ och tydlig dokumentation.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
