Nyttjandeperioden är den tid som företaget bedömer att en tillgång kommer att ge ekonomisk nytta i verksamheten. Den används bland annat för att bestämma hur avskrivningar ska fördelas.
När nyttjandeperiod rör en anläggningstillgång är syftet ofta att fördela eller värdera belopp över flera år. Det skiljer sig från en vanlig löpande kostnad, som normalt påverkar resultatet direkt när den hör till perioden.
Fel behandling kan påverka flera framtida års resultat, inte bara den period då felet uppstår. Därför är klassificering och dokumenterad bedömning särskilt viktiga för större tillgångar.
När nyttjandeperiod påverkar flera räkenskapsår blir konsekvens viktig. Samma tillgång bör inte värderas efter olika principer från år till år utan en saklig och dokumenterad anledning.
För nyttjandeperiod bör företaget spara den beräkning eller bedömning som ligger bakom värdet. Det gör det möjligt att senare förstå varför tillgången redovisades på ett visst sätt och när behandlingen behöver ändras.
Vid en sista kontroll av nyttjandeperiod bör företaget kunna förklara både vad posten betyder och hur den har behandlats i bokföringen. För nyttjandeperiod gör ett tydligt underlag det enklare att upptäcka avvikelser och att följa posten i en senare period.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
