Restvärdesbedömning innebär att ett företag uppskattar vilket värde en tillgång väntas ha kvar när dess ekonomiska nyttjandeperiod är slut. Restvärdet kan påverka hur stora avskrivningar som ska göras under tiden tillgången används.
Om en maskin kostar 500 000 kronor och företaget tror att den kan säljas för 50 000 kronor efter fem år är det uppskattade restvärdet 50 000 kronor. Avskrivningarna kan då, beroende på regelverk och metod, baseras på de 450 000 kronor som förväntas förbrukas.
Restvärdet är en uppskattning och kan behöva omprövas när marknadspriser, teknik eller användning förändras. För vissa tillgångar är restvärdet obetydligt och sätts i praktiken till noll. Restvärdesbedömning ska skiljas från det bokförda värdet under tillgångens livstid. Bokfört värde är det redovisade värdet vid en viss tidpunkt, medan restvärdet är en uppskattning av värdet i slutet av nyttjandetiden.
Restvärdesbedömning bör ses tillsammans med företagets övriga redovisning och inte som en fristående siffra. En avstämning mot huvudbok, specifikationer och andra relevanta rapporter kan ofta upptäcka fel innan de följer med till bokslutet.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.

















