En redovisningsprincip är en regel eller metod som ett företag använder för att avgöra hur ekonomiska händelser ska värderas, periodiseras och presenteras i redovisningen. Principerna bygger på lag och det redovisningsregelverk företaget följer, exempelvis K2, K3 eller IFRS.
Ett företag kan exempelvis ha en princip för hur lager värderas, hur intäkter redovisas eller hur avskrivningstid bestäms för inventarier. Valet påverkar hur resultat och balansräkning ser ut.
Redovisningsprinciper ska normalt tillämpas konsekvent över tid så att årsredovisningar går att jämföra. Om företaget byter princip kan det behöva förklara varför och visa hur förändringen påverkar siffrorna. Principerna ska inte ses som fria val där företaget kan välja det resultat som passar bäst. De måste ligga inom regelverket och ge en relevant och tillförlitlig bild av ekonomin. Viktiga principer beskrivs ofta i årsredovisningens noter.
Vilken bokföring som krävs för Redovisningsprincip beror på affärshändelsen och det redovisningsregelverk företaget följer. Det centrala är att belopp, period och underlag hänger ihop så att en utomstående kan förstå vad som har bokförts.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
