Övrig rörelseintäkt är en intäkt från den vanliga verksamheten som inte redovisas som företagets huvudsakliga försäljning. Övriga rörelseintäkter är intäkter som hör till verksamheten men inte till den huvudsakliga nettoomsättningen. Exempel kan vara vissa bidrag, ersättningar eller vinster vid försäljning av anläggningstillgångar beroende på situationen.
Övrig rörelseintäkt används för att förklara hur periodens resultat har uppstått. För att rapporten ska vara användbar behöver posten hamna i rätt period och, när det är relevant, skiljas från andra typer av intäkter eller kostnader.
Vid analys är utvecklingen över tid ofta viktigare än ett enskilt belopp. Genom att jämföra flera månader eller år går det lättare att se om förändringen är återkommande eller beror på något tillfälligt.
För övrig rörelseintäkt är det viktigt att samma typ av händelse klassificeras på liknande sätt över tid. Annars kan förändringar mellan perioder bero på bokföringssättet i stället för på verksamhetens verkliga utveckling.
När övrig rörelseintäkt analyseras bör man därför både se på beloppets storlek och på vad som ligger bakom förändringen. En tillfällig post kan ge en helt annan signal än en varaktig trend.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
