Skatteskuld är ett belopp som företaget ska betala i skatt men ännu inte har reglerat. Vilken typ av skatt det gäller och hur skulden beräknas beror på företagets situation och företagsform.
I balansräkningen visar skatteskuld ett ekonomiskt förhållande som finns vid en bestämd tidpunkt. Till skillnad från periodens intäkter och kostnader kan en sådan post leva vidare från ett räkenskapsår till nästa.
Det gör löpande avstämning viktig. Företaget bör kunna gå från totalsaldot till de enskilda delar som bygger upp det och se vilka poster som har reglerats efter balansdagen.
När skatteskuld stäms av är efterföljande betalningar och andra händelser ofta bra kontrollunderlag. De kan bekräfta att saldot på balansdagen faktiskt var korrekt.
För skatteskuld bör bokslutsunderlaget visa vilka enskilda poster som bygger upp saldot. Då blir det lättare att upptäcka gamla belopp som borde ha betalats, omklassificerats eller på annat sätt tagits bort.
Vid en sista kontroll av skatteskuld bör företaget kunna förklara både vad posten betyder och hur den har behandlats i bokföringen. För skatteskuld gör ett tydligt underlag det enklare att upptäcka avvikelser och att följa posten i en senare period.
Praktisk användning och kontroll
I praktiken behöver man först fastställa vilken skatteregel, tidsperiod och typ av transaktion som beräkningen gäller. Samla kontrolluppgifter, avtal, kontoutdrag och tidigare deklarationer innan beloppet räknas fram. Skilj tydligt mellan preliminär skatt, slutlig skatt, avdrag och skattereduktion. Kontrollera även om reglerna gäller privatperson, enskild näringsverksamhet eller aktiebolag, eftersom behandlingen kan skilja sig. Dokumentera beräkningssteg, datum och vilka antaganden som har använts. Jämför resultatet med Skatteverkets aktuella vägledning och e-tjänst innan deklaration eller betalning lämnas. Om flera länder berörs behöver hemvist, skatteavtal och EU-regler bedömas separat. Spara underlaget så att beloppet kan följas upp och rättas om nya uppgifter kommer.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
