Valutakursreserv är en del av eget kapital där vissa omräkningsdifferenser från utländska verksamheter kan samlas i koncernredovisningen. Reserven uppstår när ett utländskt dotterföretags finansiella rapporter räknas om från sin valuta till koncernens presentationsvaluta och valutakurserna förändras över tid.
Om en svensk koncern har ett dotterföretag som redovisar i dollar kan värdet i svenska kronor på dotterföretagets nettotillgångar förändras även om verksamheten i dollar är oförändrad. Denna typ av omräkning kan skapa differenser som, beroende på redovisningsreglerna, redovisas separat i eget kapital i stället för som vanlig vinst eller förlust i periodens resultat.
Valutakursreserven är därför inte ett bankkonto och innehåller inga öronmärkta pengar. Den är en redovisningsmässig post som hjälper till att visa effekten av valutaförändringar på utländska verksamheter. När en sådan verksamhet säljs eller avvecklas kan tidigare ackumulerade omräkningsdifferenser behöva hanteras på särskilt sätt enligt det regelverk som koncernen följer.
Posten kan därför variera mellan år utan att någon faktisk betalning har skett mellan koncernföretagen eller till ägarna.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
