Ett valutakonto är ett bank- eller redovisningskonto som hanterar belopp i en annan valuta än redovisningsvalutan. Saldot behöver normalt räknas om vid bokslut, vilket kan skapa kursvinster eller kursförluster.
När valutakonto används finns både ett belopp i den utländska valutan och ett omräknat värde i företagets redovisningsvaluta. Eftersom växelkursen kan ändras behöver de två beloppen följas var för sig.
En fordran kan därför ge en kursvinst eller kursförlust även om kunden betalar exakt det ursprungliga valutabeloppet. Det är förändringen i omräknat värde som skapar differensen.
För valutakonto bör underlaget visa både beloppet i originalvalutan och det omräknade värdet. Då går det att kontrollera om en senare skillnad beror på växelkursen eller på att själva transaktionen har ändrats.
När valutakonto beräknas är datumet lika viktigt som själva kursen. En korrekt kurs från fel dag kan fortfarande ge ett felaktigt redovisat värde.
Vid en sista kontroll av valutakonto bör företaget kunna förklara både vad posten betyder och hur den har behandlats i bokföringen. För valutakonto gör ett tydligt underlag det enklare att upptäcka avvikelser och att följa posten i en senare period.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
