Kvittningsrätt innebär att en fordran under vissa förutsättningar får räknas av mot en motfordran så att betalningsskyldigheten minskar eller upphör.
Kvittningsrätt hör till företagets betalnings- och fordringsflöde. Begreppet blir relevant när en vara eller tjänst har levererats, ett krav på betalning uppstår eller ett tidigare betalningskrav behöver ändras eller drivas vidare.
Ett vanligt exempel är att ett företag säljer på faktura. Om kvittningsrätt blir aktuellt behöver företaget kunna visa vad som har sålts, vilket belopp som gäller och när betalning skulle ha skett. Avtal, fakturor, kreditnotor och betalningshistorik kan tillsammans visa hur skulden eller fordran har utvecklats.
Tydlig dokumentation är viktig både för bokföringen och om kunden invänder mot kravet. Företaget bör därför ha rutiner för förfallna betalningar, rättelser och påminnelser. Om ett krav går vidare till inkasso eller rättslig prövning blir det särskilt viktigt att underlagen stämmer och att eventuella tidsfrister har följts.
Om en betalningsfråga blir tvistig bör företaget skilja mellan själva fordran, eventuell ränta eller avgift och de åtgärder som har vidtagits för att få betalt.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
