Återföring av nedskrivning innebär att hela eller delar av en tidigare nedskrivning tas tillbaka när skälet till värdeminskningen inte längre finns. Tillgångens redovisade värde höjs då och återföringen påverkar normalt resultatet enligt det regelverk företaget följer.
Anta att en maskin skrevs ned från 100 000 till 60 000 kronor efter en skada. Senare visar ny information att värdet har återhämtats. Värdet får inte höjas fritt till valfritt belopp. Enligt årsredovisningslagen ska återföring göras när skälet inte längre finns, men återföring av goodwill är undantagen.
I internationell redovisning enligt IAS 36 får värdet efter återföringen inte överstiga det bokförda värde som tillgången skulle ha haft om nedskrivningen aldrig gjorts. Avskrivningar som annars skulle ha bokförts behöver alltså beaktas. Även kommande avskrivningar räknas om utifrån det nya värdet.
Bedömningen ska bygga på dokumenterade omständigheter, exempelvis förbättrade kassaflöden eller ett återställt marknadsvärde. En vanlig prisuppgång behöver inte ge rätt till återföring för varje tillgångstyp. Reglerna skiljer sig mellan exempelvis materiella tillgångar, finansiella instrument och lager. Företaget måste därför först identifiera vilket redovisningsregelverk och vilken särskild värderingsregel som gäller.
Praktisk tillämpning
I praktiken ska uppgiften kunna följas från verifikation och sidoordnat register till huvudbok, bokslut och färdig rapport. Företaget bör dokumentera vilken metod som används, vem som ansvarar för kontrollen och när den senast utfördes. Belopp, periodisering och klassificering behöver stämmas av mot avtal, fakturor, betalningar och beslut. Om en uppskattning ingår ska antagandena vara rimliga, konsekventa och möjliga att granska. Räkenskapsinformation måste skyddas mot förlust och sparas under rätt tid. Inför årsstängning är en checklista med ansvariga och sista datum värdefull. Avvikelser bör utredas innan rapporteringen låses, eftersom samma fel annars kan påverka resultat, balansräkning, skatt och jämförelser mellan år. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov. Kontrollpunkter och ansvariga bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell.
