Nedskrivningsbehov uppstår när det finns tecken på att en tillgång är bokförd till ett högre värde än vad företaget kan få tillbaka genom användning eller försäljning. Företaget behöver då pröva om tillgångens redovisade värde ska sänkas.
En maskin kan exempelvis stå bokförd till 500 000 kronor men ha blivit tekniskt föråldrad efter att en ny produktionsmetod införts. Om den framtida nyttan eller försäljningsvärdet bedöms vara betydligt lägre kan en nedskrivning bli nödvändig.
Tecken på nedskrivningsbehov kan vara svag lönsamhet, skador, fallande marknadspriser eller stora förändringar i verksamheten. Exakt test och beräkning beror på vilket redovisningsregelverk företaget följer och vilken typ av tillgång det gäller. Nedskrivning ska skiljas från vanlig avskrivning. Avskrivning är en planerad fördelning av kostnaden över nyttjandetiden, medan nedskrivning används när värdet fallit mer än planerat.
Nedskrivningsbehov bör ses tillsammans med företagets övriga redovisning och inte som en fristående siffra. En avstämning mot huvudbok, specifikationer och andra relevanta rapporter kan ofta upptäcka fel innan de följer med till bokslutet.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
