Lagringsminimering innebär att personuppgifter inte ska sparas längre än vad som är nödvändigt för det syfte de behandlas för.
När ett företag arbetar med personuppgifter kan lagringsminimering vara en viktig del av bedömningen enligt GDPR. Reglerna gäller inte bara stora register. Även namn, e-postadresser, kundhistorik, bilder och annan information kan vara personuppgifter om de går att koppla till en person.
Anta att ett företag inför ett nytt kundsystem eller en ny digital tjänst. Då bör det kontrollera om lagringsminimering påverkar hur uppgifterna får samlas in, användas, delas och sparas. Bedömningen bör göras innan behandlingen byggs in i den dagliga verksamheten.
Företaget behöver kunna visa att dataskyddsreglerna följs, inte bara anta att behandlingen är tillåten. Tydliga register, interna rutiner och avtal med leverantörer kan därför vara viktiga. Om behandlingen förändras behöver även den tidigare bedömningen kunna omprövas.
Företaget bör också kontrollera att tekniska system och praktiska rutiner faktiskt motsvarar den juridiska bedömningen. En korrekt policy hjälper inte om uppgifter i verkligheten sparas längre eller delas bredare än vad som är tänkt.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
