Leakage är ett engelskt begrepp som används i företagsöverlåtelser, särskilt i avtal med så kallad locked-box-modell. Det beskriver värden som lämnar det köpta företaget till säljaren eller närstående under perioden mellan den ekonomiska låstidpunkten och själva tillträdet.
Om köpeskillingen har bestämts utifrån bolagets värde den 31 december vill köparen normalt inte att säljaren därefter tar ut extra utdelning, ovanliga bonusar eller andra värden innan affären slutförs. Sådana utflöden kan räknas som leakage och behöva återbetalas.
Avtalet brukar definiera vad som är förbjuden leakage och vad som är permitted leakage, alltså tillåtna betalningar som parterna redan har räknat med. Definitionerna är viktiga eftersom de avgör om köpeskillingen i praktiken ska justeras. Leakage är därför inte ett vanligt redovisningsbegrepp utan ett avtalsverktyg för att skydda köparen mot att värde förs ut ur bolaget efter den tidpunkt som priset bygger på.
Leakage kan få olika juridisk betydelse beroende på företagsform och vilka parter som är inblandade. Ett förhållande mellan två företag kan därför bedömas annorlunda än motsvarande situation mellan ett företag och en konsument.
Praktisk användning och kontroll
Koppla begreppet till en bestämd tidsperiod, ett tydligt mål och mätbara indata. Samla uppgifter om efterfrågan, bemanning, maskintid, lager, ledtider och kostnader. Beräkna både normal kapacitet och den kapacitet som faktiskt kan användas när underhåll, frånvaro och störningar räknas bort. Testa minst ett basscenario samt ett högre och ett lägre utfall. Identifiera flaskhalsar och ange vem som ansvarar för åtgärder och uppföljning. Jämför prognosen med verkligt utfall och uppdatera kalkylen när förutsättningarna förändras. Dokumentera datakällor, enheter och beräkningsmetod så att en annan person kan upprepa analysen. Tillväxtverkets och SCB:s material kan ge stöd för planering och relevanta jämförelsetal.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
