Likhetsprincipen

Likhetsprincipen i aktiebolagsrätten innebär att aktier som huvudregel ska behandlas lika om de har samma rättigheter. Principen skyddar aktieägare mot att bolagets organ utan stöd i reglerna ger vissa ägare otillbörliga fördelar på andras bekostnad.

Om ett bolag har en enda aktieserie ska samma typ av aktier normalt ha samma ekonomiska och bolagsrättsliga rättigheter. Det är samtidigt möjligt att ha olika aktieslag, exempelvis A- och B-aktier, om skillnaderna framgår av bolagsordningen och följer lagens regler.

Likhetsprincipen betyder inte att varje beslut måste påverka alla aktieägare exakt lika i praktiken. Ett affärsbeslut kan gynna vissa mer än andra utan att vara otillåtet. Det avgörande är bland annat om särbehandlingen har stöd i bolagets regler och är sakligt motiverad. Principen hänger nära samman med generalklausuler som förbjuder otillbörliga fördelar för aktieägare eller andra. Den är därför en viktig del av minoritetsskyddet i aktiebolag.

Likhetsprincipen kan få olika juridisk betydelse beroende på företagsform och vilka parter som är inblandade. Ett förhållande mellan två företag kan därför bedömas annorlunda än motsvarande situation mellan ett företag och en konsument.

Praktisk användning och kontroll

För att använda begreppet korrekt behöver bolagets form, ägarförhållanden och aktuella bolagsordning först kontrolleras. Ange vem som fattar beslut, vilket underlag som krävs och vilka tidsfrister som gäller. Kallelser, protokoll och beslutsbilagor ska vara tydliga och sparas så att processen kan följas i efterhand. Kontrollera även om beslutet kräver särskild majoritet, registrering eller information till aktieägare och andra berörda. Om åtgärden påverkar bolagets kapital måste styrelsen bedöma både lagens skyddsregler och bolagets faktiska betalningsförmåga. Använd den senaste lagtexten och Bolagsverkets anvisningar före genomförandet. Vid osäkerhet om ansvar, jäv eller minoritetsskydd bör juridisk rådgivning tas in innan beslutet verkställs.

Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.

Källor

Rulla till toppen